Utbytesmanian är total! Jag tänker i stort sett inte på något annat. Det är avresemöte i Stockholm nästa lördag. AVRESEMÖTE!!! Det är ju för fasen mindre än tre och en halv månad tills jag är i USA. Det känns helt sjukt. Jag har väntat i snart ett år, och så är det så nära nu. Har fortfarande inte fått någonting som likanar en placering, men men... jag överlever. Det har inte slagit mig förrän typ i förrgår att jag ska vara borta ett år från min vanliga vardag. Eller den delen har jag förstått. Men inte att min vardag kommer inte att vänta på mig som den var när jag åkte. Min lillebror ska fylla åtta när jag kommer tillbaka. Jag ska fylla arton(!). Jag har väl hela tiden vetat om det i mitt undermedvetna, men jag har aldrig reflekterat över det. Suck. Nej nu har jag ett rum som behöver städas.

Sorry förresten för dålig uppdatering men jag har liksom inte haft något att skriva om. Uppdateringen kommer att bli bättre när det väl börjar hända något.

Hej svejs!